baciller
Jag är ingen person som reagerar bra när jag känner att kroppen har drabbats utav något. Blir automatiskt stressad och tänker på hur jag ska hantera kommande händelser, vad händer om jag blir borta och vem kan täcka upp?
Fast att det egentligen finns så mycket att göra åt, mer än att kurera sig på det gamla vanliga viset. Jag blir alltid kaotisk. Vaknade upp idag av en förkyldning, fast att det egentligen inte borde vara möjligt. Jag var ju faktiskt sjuk nyss? Men jag hoppas att detta är någonting som bara kom idag och försvinner, dock får jag alltid onda aningar när halsen spökar. Ont i halsen brukar aldrig vara ett bra tecken.
Förövrigt har det varit en okej vecka. Nystartad kurs i metodik på fördjupad nivå och en dags ledighet. Idag ska jag träffa Leena för att göra klart vår uppgift inför seminariet imorgon. Hon är också krasslig så vi får kurera oss ihop.
Annars så känns det ganska skönt att helgen närmar sig. Jag tänker fotboll och återhämtning.
SOFIA
can’t bring myself to do what it is you think I should
Som alltid när jag tänker att skriva ett inlägg så har jag massor av saker som jag kan skriva om. Börjar klottra ner allt tills jag ser att det låter inget bra, nej det kan man misstolka eller vad vill jag få ut av texten egentligen?
Ja, det finns mycket som jag skulle kunna ta upp. Jag skulle kunna återkoppla till förra texten om osanningar, mest för att jag fortfarande inte släppt händelsen och inte heller hur den händelsen bidrog till resultatet av en annan. Vidare hur jag tillslut hade andra alternativ som lockar mer än det befintliga. Tyvärr finns det saker som går förlorade - på bekostnad av mig och barn. Jag skulle kunna berätta hur mycket som helst om vad jag tycker om de som befinner sig i omgivningen kring fotbollen. Men det finns en artikel om en hockeytränare som beskriver det bättre - läs den!
Jag kan också berätta att kursen som tog slut i torsdags har gjort att jag tappat orken i skolan. Att jag behöver en längre återhämtning än helgen. Hur man arbetat sig slut i en grupp så mycket att man till slut inte vill träffa medlemmarna på ett tag. Eller hur mycket val vi står inför kommande termin i höst och nästa vår. Val som måste bestämmas innan 15/3. Lite ångest.
I det privata finns det inte så mycket att säga. Jag har inte träffat mina vänner på ett tag, mest för att det inte funnits tid och när det finns tid så sover jag eller umgås med Jonas. Det är också ångest. Det värsta jag vet är att ha så mycket i huvudet utan att kunna sotera ut vad som kan åtgärdas nu och inte. Blir verkligen overload i skallen.
Känns inte heller som jag fått några positiva besked längs denna väg nu in på året 2014. Det har varit mycket nedåt, inte alls roligt. Vi har snart avverkat två månader också.
Men, nu när jag haft förmånen att vara hemma hela eftermiddagen ska jag tyvärr avverka mitt andra måste av tre, nämligen diska (Mitt första var att läsa tre kapitel i kurslitteraturen och tredje är förbereda tvätt för morgondagen).
Då var det måndag igen mina vänner.
Sofia
Hur osanningar faktiskt förstör för andra.
Hade tänkt att skriva ett trist inlägg som vanligt där jag berättar om hur mycket jag älskar måndagar för att jag får så mycket gjort. Att man kan lägga förra veckan bakom sig och sikta in sig mot nya mål. Jag skulle också informera om att jag äntligen blivit frisk men har hur mycket som helst i skolan att jag längtar tills nästa kurs börjar. Att det bara är två veckor kvar på denna kursen och sen ska jag få slippa grupparbete ett litet tag i alla fall. Men jag kommer inte att göra det. Fokuset för mig har hamnat någon annanstans. Egentligen är detta kanske inte rätt forum för detta heller, men jag vill poängtera något. Vill känna att jag kan få ur historien i skrift så jag kan lägga en del av saken bakom mig fastän att jag måste konfronteras med den vid vissa tillfällen. Jag tenderar att vara en rak person, vilket de som känner mig kan intyga. Kan dra vita lögner när jag inte orkar göra saker, men att ljuga om saker är inte helt min grej.
Jag har svårt för situationer när andra kommer med osanningar, speciellt när de trycker upp ens sanning tillbaka i ens ansikte som om det man sagt inte kunnat ägt rum. Att sanningen är en osanning. Lögner som senare ska blandas samman med kritik som är obefogad tillsammans med personangrepp. Jag tror att man använder sig av personangrepp när man vill vara kritisk men inte har substans i den, istället är det lättare att trycka ner personen genom att personligt angripa den som person. Fegt kan jag tycka. Men där skulle jag sitta, i en soffa bland kollegor och bli kränkt och ja, faktiskt, förnedrad. Framför kollegor fick jag motstå förnedringen av mitt kön, jag som kvinna, inbäddad med att jag är elak och dum. Det lustiga i situationen är att försvara mig som kvinna. Hur gör man det? Hur försvarar man sig för att man har "fel" kön? Jag kunde inte mer säga och påpeka att detta möte inte skulle ägt rum om jag var man. Det kunde man inte besvara. Men jag skulle veta, att man diskuterat det med andra vuxna och jag har verkligen gjort fel. Det förstår jag, speciellt när man talar om händelsen ur ett perspektiv som är baserat på lögn. Jag kan inte ens hålla med om att händelsen som presenterades för mig är baserad på hur man upplevt det, även jag kan skilja på upplevelser och sanning. Skillnaden utgörs av känslorna som finns inbäddade i upplevelserna. Tänk att allt detta uppstod av en tillrättavisning av ett beteende som inte accepterats, där upprepad händelse skulle medföra konsekvens. Det är här, man anser att jag gjort fel.
Konstigaste med mötet är att det tog andan ur mig. Jag kände mig vansinnig efteråt, men jag kunde även inte se mina kollegor i ögonen på grund av förnedringen men även att jag kände mig ledsen. Tyvärr, kommer efterspelen pågå av bekostnaden av mig. Där lögner kommer att spridas och jag kommer få känna att det som var rätt gjort var fel. Idag är det måndag, min favorit dag men jag kan inte lämna förra veckan i fred. Jag kan inte heller släppa att förtroenden kommer att försvinna på grund av andras osanningar.
Jag har aldrig förstått hur lögner kan skada människor, tills jag själv kom i kontakt med det. Klyschigt kan man känna/tycka.
Idag hatar jag måndagar
sjuk, Castle, OS, IFK och helg
Det har varit en okej vecka, även om jag varit sjuk så har jag verkligen unnat mig massa avsnitt av bra serier. Eftersom vi har ViaPlay så har jag en hat/kärlek till dess utbud, men jag fann en serie - Castle. Har mycket av det jag tycker är bra så nu tittar jag på den. Dock har jag inte varit helt "ledig" då vi har ett projekt och en egen uppgift som måste fixas. Till projektet skrev jag en liten analys och till mitt arbete är jag fortfarande inte klar.... Jag har "bara" kunnat plugga 4-5 timmar om dagen för sen har jag blivit helt utmattad. Nästan så att man måste sova. Det har också bidragit till att arbetet fortfarande inte är klart och att jag måste lägga ner tid på skiten hela dagen imorgon! Jag ligger rent allmänt efter i skolan eftersom vi även har några artiklar jag måste läsa innan vi har en hemtenta med gruppen på tisdag. Men jag är lite piggare, men allmänt omotiverad idag, så jag ska verkligen kötta så mycket jag kan imorgon!
Igår var första gången på hela veckan som jag faktiskt tog mig ut och fick lite luft, vi var och såg IFKs träningsmatch på parken. Otroligt roligt tyckte jag, men det likt annat denna veckan tog enorma krafter. Så jag somnade redan efter 21. Idag är jag lite piggare så jag har passat på att se på OS. Jag är så sjukt nöjd över att få se på massa sport! Nu ska skidskyttet börja och jag måste bara säga hejdå nu så jag hinner med starten!
SOFIA
update! Jag är sjuk
Vaknade upp med en enorm förkyldning och mår inte så bra idag. Passar på och stannar hemma denna veckan då vi inte har så mycket i skolan, jag kan bidra hemifrån. Oftast brukar jag vara lite små irriterad på att vara hemma och vara sjuk, men nu känner jag att det är ganska skönt. Kanske för att tidpunkten är lämplig!
Har ett par dagar på mig att återhämta mig och komma ifatt med läsning och pluggning så att man ligger steget före inför kommande aktiviteter i skolan.
SOFIA
