jag har sovit en orolig dröm
Efter en årsresumé så närmar vi oss nu 2013. Jag har haft diskussionen med Jonas om hur jag känner mig just nu och hur jag kommer att ta mig an det nya året. Förstå, jag känner att det snart borde vara min tur. Jätte löjligt, men jag vill också känna flyt och nu kommer jag inta året med ingenting. Fördelen menar Jonas att jag har då inget att förlora. Sant, men jag har ingenting att ersätta ingenting med heller...
Nu är varje fall ledigheten och julen över. Vi kom hem från Skaraborg i torsdags och vad skönt att få komma hem till vår lägenhet! Det var som om ingen plats på jorden kunde vara bättre än lägenheten. Jätte konstigt. Julen var varje fall bra. Hann träffa goda vänner och se Lidköping från utsidan. En vy som påminner om ett gammalt liv där vi två satt bredvid och kände ingen tillhörighet längre. I denna stund fann vi varandra som berusande av lycka och glädje av framtiden. Samma natt drömde jag om gårdagen och levde ut de minnen som jag ibland ångrar/skäms och hatar. Tvisten i drömmen var att jag förstod situationen annorlunda än tidigare.
Jag är varje fall glad att vara i Norrköping nu. Ett liv som speglar allt jag hoppades på. Vardagen springer på och jag får leva ut. Igår träffade jag en vän, som jag ibland har mixade känslor inför. Hon förstår mig också bättre där förklaringar lever i det tysta. Nu ska jag återgå till alla mina punkter som jag sätter upp för mig själv för att känna mig viktig. Söndagsångest? Vad är det när varje dag präglas av en ångest?
När du kommer
ska jag sitta här och ta allt som du ger mig
och när du går
vet jag att du snart är här igen
ska jag sitta här och ta allt som du ger mig
och när du går
vet jag att du snart är här igen
Vad ska det bli av mig?
Som vanligt varje år, sammanfattar jag vad som har hänt. År 2011 upplevde jag som ett mellan år, där allting var okej. Jag hade också höga förväntningar på året som skulle komma - 2012. Nu sitter jag här, år 2012, och undrar som Laleh sjunger "Vad ska det bli av mig?". Jonas tycker jag är löjlig som sätter höga krav på mig själv och vad jag vill åstadkomma under året. Jag ser det snarare som att det måste vara nu det lossnar för mig.
Har jag höga förväntningar på nästa år? Nej. Jag har istället satt upp mål för nästa år som jag vill övervinna. Där jag nu istället får vara med och påverka hur jag vill att mitt år/liv ska bli. Det känns inte som om åren det senaste har leverat så mycket som jag önskade. Jag har även gjort ett collage för att se vad är det jag vill ha ut av livet. Rätt facinerade att få se mål-visioner och drömmer formas.
Här kommer 2012!
JANUARI
Redigeringen utav min C-uppsats tog upp mestadelen av tiden under den här månaden. Krafterna för andra aktiviteter var små. Det hör inte till vanligheterna när man upplever att januarimånad gått fort.
Redigeringen utav min C-uppsats tog upp mestadelen av tiden under den här månaden. Krafterna för andra aktiviteter var små. Det hör inte till vanligheterna när man upplever att januarimånad gått fort.
FEBRUARI
Min magsjukdom IBS rörde om min vardag väldigt långt in i månaden. Hade svårt att få bukt på den och varje dag var en kamp mot smärttröskeln. Det uppstod panik när min laddningssladd till datorn gick sönder, jag fick skriva klart arbetet på Jonas dator. Mot slutet av månaden kunde min uppsats skickas in för granskning av Universitetet och en anmälan till framläggning av uppsatsen gjordes.
MARS
Framläggningen av uppsatsen ägde rum i början av månaden. Jag hade sett fram emot att få konstruktiv kritik på uppsatsen och få höra synpunkter av andra. Det blev istället en mardröm. Jag fick en opponent som petade på små saker i texterna som enligt honom var oklara - dock hade han fel gång på gång där allting faktiskt stod tydligt. Han gav mig en feedback på saker som inte hörde till uppsaten där min examinator höll med. Jag var inte arg, jag var upprörd/besviken och mest av allt ledsen. Det som jag hade upplevt som en häftig känsla och något som jag kunde vara stolt över - jag hade ju skrivit den själv - blev istället något jag skämdes över. Min upprättelse kom ganska sent innan jag skulle lämna in den reviderade upplagan. Min handledare hade fått ett mail utav mig där jag förklarade situationen, där jag berättade om hur opponeringen hade sett ut. Några dagar efter detta mail får jag ett mail av min examinator som backar på sina punkter. Hon ber om ursäkt att hon inte varit tydligare och faktiskt sett över vad min uppsats handlade om. Jag fick min uppsats godkänd. Kursansvarige skickade ut ett mail och bad om ursäkt till alla deltagande, lärarna som har varit examinatorer hade antagligen gjort ett dåligt arbete. För det var fler än jag som hade fått felaktiga klagomål som inte hade med uppsatsen att göra - jag kan ge min garanti på att det fanns uppsatser som inte var färdigskrivna och som fick godkänt.
Jag fortsatte att plugga denna vår, vi hade besök av Jonas hund Wille.
APRIL
Början på månaden skulle fyllas upp med en mängd resande för min del. Vi åkte hem över skärtorsdagen för att lämna tillbaka Wille och umgås med familjen. Vi åkte tillbaka till Norrköping på måndagen för att Jonas skulle arbeta. Dagen efter (tisdag) åkte jag ner till Växjö för att hälsa på Fanny. Det var ett tag sen vi hade setts så nu skulle jag få träffa hennes vänner och skolkamrater. Det var otroligt kul att få hänga med henne och få ett break från min egna vardag. På torsdagkvällen åker jag tillbaka till Norrköping, hann sova och på fredagen åkte vi till Skara. Under den helgen skulle vi till Göteborg och shoppa. Även om jag fick sova ordentligt och jag hade kul så blev jag väldigt trött ändå. Jag levde i min resväska och fick ingen möjlighet att packa upp. Kom tillbaka till Norrköping och skulle börja jobba på Kolmården igen. Det var uppackning och återställande av butiker. Det blev mycket jobb! Vi firade med att åka ner till Tranås för att gå på CheapMondaysutförsäljning. Fyllde på mitt t-shirt förråd. Jag älskar deras t-shirts!!
Jonas och Wille på väg till hundgården
APRIL
MAJ
Kolmården hade inte öppet alla dagar i maj som de hade förut, så nu gav det mig tid att plugga i kapp i mina kurser.
JUNI
Började jobba väldigt mycket, dagarna fylldes med pendling, snacka med vännerna, jobba, käka, pendling, göra matlåda, titta på Tv och sova. Hade sämre med ledighet för att göra större utflykter. Vi drabbades utav en otäck händelse på Kolmården, blev en ganska konstig månad fylld med många negativa följder. Vi hade inbrott i vår källare vilket gjorde mig sjukt arg.
JULI
Arbetade på. Jonas fyllde 23 år och blev några dagar innan det morbror. Jag började ut och gå för att bli lite mer fitt. Min livsångest började yttra sig.
AUGUSTI
Högsäsongen började nå lågsäsong på jobbet, men arbetade på som vanligt. Vi hade Megafest med jobbet vilket var kul.
SEPTEMBER
Var ledig på vardagarna och jobbade helger på Kolmården. Började plugga sista kursen innan examen. Vi åkte till Mallorca - vilket var helt jävla underbart.
Översta bilden: Avresa från hotellet
Understa bilden: Jag med utsikten från vår balkong
OKTOBER
Jag fyllde 22 år. Jobbade vidare på Kolmården, vi hade inventering av varorna och nedpackning av butikerna. Jonas, jag, hans pappa, syster samt hennes man åkte på spa i Lunnsbrunn. Jätte härligt. Stannade kvar i Lidköping och var hundvakt åt vår hund. Började se över livet hemma i gamla staden och kände mig inte hemma längre. Samla gamla gäng i våras, gjorde en reunion, och åkte till Tranås igen för en omgång till av CheapMondaysutförsäljning.
NOVEMBER
Jobbade min sista dag på Kolmården under Halloweenhelgen. Det var också den roligaste helgen. Sa hejdå till cheferna och tog hem mina saker. Jag fick också ett psykbryt (låter mer illa än vad det var) under månaden. Kände mig ganska ledsen av olika skäl.
DECEMBER
Nu är vi här. En lugn månad där jag pluggar på och avrundar sista kursen. Julen står inför dörren och ett nytt år närmar sig. Det kommer inte hända så mycket mer nu än julfirande.
Vissa månade hade mer aktiviteter att rapportera om än andra. Året var inte så speciellt ändå och jag har gått igenom ganska tråkiga saker - bortsett från Mallorca. Som tyvärr blev höjdpunkten på året. Men det nya året kommer få en märklig start, jag kommer att avsluta kursen den 10 januari och få min examen som Beteendevetare. Mitt första mål för året kan bockas av. Nu har jag sammanfattat 2012 och jag inser att det inte var mitt år iår. Jag kanske inte får känna så fören om massa år, känns ganska tråkig nu när jag tänker efter...
Men med detta kommer jag att ta julledigt och önskar Er God Jul !
SOFIA
att vissa ska få kallas vuxna
Jag känner mig lurad. Jonas säger att jag är en godtrogen individ som oftast tror det goda om individer. Självfallet, men oftast dömer jag individer snabbt och får oftast rätt sedan. Men nu känner jag mig snuvad på det jag trodde att vara vuxen innefattade - mognad utgör en viktig grund. Att vuxna delade med sig av sin vishet och gav goda råd. Ack, så fel jag hade. Inte trodde jag att jag som "ungdom" skulle behöva gå in och sätta ner foten för en vuxen för att den börja bete sig som ett barn. Är det ens okej?
Jag har alltid gillar universitetet. Det finns någonting vuxet och klokt med den formen av skolan. Har fått lära mig från grunden hur man skriver på ett sätt, fått en studieteknik som kallas duga och hur man ska agera i arbeten/tentor etc. Så kommer jag till min sista kurs, innan examen och möts av andra känslor. Jag hade en känsla av att jag äntligen kan få uppgifter avklarade på x-antal dagar istället för veckor, att jag kunde dela med mig av mina studietips och känna mig färdig. Istället vänds hela uppgiften till något som sträcker sig över veckor och där jag istället blir boven i dramat. Där sitter jag med utskällningar, när det egentligen är studenterna på andra sidan som inte sagt att de upplevt problem - inte tagit emot den konstruktiva kritiken. Jag behandlas som den som inte har pluggat i tre år och har kunskap utan snarare dumbomen som inte har en aning om vad hon gör. Det är också i dessa stunder jag är tacksam för min formella skrivteknik - där jag kunde enkelt formulera mig hur problemet egentligen är. Vem sitter just nu och behöver samla in hela arbetet från andra studenter medan den andra gjort klart sin del och bara ser på ? Det är jag - ungdomen i gruppen.
Att vuxna människor inte kan ta emot konstruktiv kritik utan att känna att motparten har sina taggar utåt - ska inte plugga. Börjar man ursäkta arbetet med att man arbetar mycket och har massa annat att göra - plugga inte om det inte finns tid. Valen är ens egna och ska inte användas mot andra. Vuxna människor.
Jag kommer att fortsätta - finns inget mer att säga nu..
God morgon.
Då var det tredje advent, jag vaknade nyss och känner mig jätte konstig - nästan groggy. Jag vaknade pigg efter klockan sju men kände att orken att ta mig upp var omöjlig. Så nu dras jag med denna konstiga känsla som springer omkring i kroppen. Regnet från igår har bidragit till att den vackra snön ser hemsk ut, det är plaskigt och brunt. Himlen är mörk och den mysiga stämningen är förstörd nu.
Hur har helgen varit? Min har varit rätt lugn. Vi spenderade mesta utav tiden igår framför TV’n och gjorde ingenting. Jag kände att jag egentligen borde ha tagit hand om ett skolarbete men kände att det får jag ta idag istället. Hur känner jag idag? Jag borde ha tagit det igår istället… Lördagskvällen spenderades på O’learys med Isabelle och Linus, riktigt trevligt. Åt god mat och snackade massa strunt. När vi väl kommer hem slås jag av ångesten som väntar mig - skoluppgiften.
Jag har oftast inte svårt för att plugga. Jag tycker det är kul och jag finner oftast att oberoende om jag skriver det ensam eller i grupp så är det riktigt kul. MEN nu. Nu känner jag ett starkt hat växa inom mig. När man pluggar distans så är det oftast en individ som får dra hela gruppen (i detta fall är det jag), så startar man upp arbetet, kommenterar vissa saker, jag skriver om vissa punkter för att få det i en flytande text och gör helt enkelt en grund i arbetet. Jag väljer bort att träffa två av gruppmedlemmarna för jag kände mig krasslig – grunden ändras, jag utesluts från det stora arbetet jag gjort och man anser att jag missuppfattat uppgiften. Hur? Jag har pluggat i tre år, på alla uppgifter som jag skrivit (liknande denna) har jag fått godkänd. Aldrig fått en kommentar om att jag missuppfattat uppgiften. Denna kommentar kommer från två individer som är mycket äldre och pluggat en termin. Frågan är vem som inte förstår studieteknik?
Studietiden har fått mig att mogna och lärt mig att formulera på ett trevligt sätt att detta inte fungerar längre. Så denna känsla uppgiften ger mig, får hela min kropp att ogilla. Men jag ska skriva detta inlägg, ta mig an uppgiften (för trots deras omstruktur kan de fortfarande inte förstå grunden av förklaringar eller skriva akademiskt) – skriva om språket, ifrågasätta vissa punkter, skriva dit en sak, koppla till teori- skicka arbetet med en fin kommentar att nu har min del ordnats. Det finns inte så mycket mer att säga nu.
Sen ska jag slänga mig i duschen och starta upp denna söndag. Få spendera ytterligare tid i soffan framför skidskytte, musikhjälpen och kanske en bra film. Jag ska nog få till en bra avslutning på denna helg!
SOFIA
Återhämtning
Jag har verkliget tagit hand om mig själv de senaste dagarna - efter migränanfallet i söndags. Min träning har därför blivit lidande, vill inte åka på en större sjukdom just nu om det går att undvikas. Det vore skönt om jag fick tillbaka min fulla kapacitet så jag orkar mig igenom ett Yoga-pass utan att kroppen känns som en lastbil.
Men jag klagar inte heller. Jag har haft det ganska skönt här hemma. Återhämtning är inte alltid negativt. Har tagit mig an Harry Potter-böckerna igen, när jag tröttnar på dem så tittar jag på pretty little liars. Men nu måste jag vänta tills de nyaste avsnitten ska sändas för jag har sett klart de andra och de nya startar inte fören i början av januari.
Musikhjälpen har börjats sändas på Tv'n igen. Jag gillar verkligen Jason och Kodjo - har svårt för Gina dock. Hon känns så naiv och väldigt dum. Jag har dock inte fastnat för programmet som jag gjorde förra året, där jag kunde programmet gå på tv, radio och webben. Nu sneglar jag ibland men vill hellre vara utan. Tittade inte ens när Plura var med.... Inte helt okej.
Nu ska jag laga lite mat så jag blir lite mer pigg.
Sofia
I skydd av mörkret
Vaknade upp till att det snöade, jag tänkte tyst för mig själv: "hur mycket mer behöver man?". Samtidigt insåg jag att jag kunde titta mot ljuset utan att vända mig i kramp och känna hur hela huvudet strålar. Igår hände detta mig. Jag vaknade upp med sprängade huvudvärk och en konstig känsla i ögat. Undrade förstås om jag hade sovit förlänge - men jag har ju brottats med huvudvärk i ett par dagar nu. Tog mig en dusch men när jag steg ur kände jag mig illamående och yr så jag gick och la mig igen. När jag börja drabbas utav panik finns det bara en väg ur och det är att väcka Jonas och få stöd. Hans råd var att vila. Herregud, tänkte jag, hur ska detta gå med denna värk?
Jag la mig i sängen med en sjal omsnurrad kring ögonen så att jag inget såg och jag låg mest ner hela dagen. Illamåendet avtog men huvudvärken fanns kvar hela dagen. Minsta rörelse som var fel gjorde ont. Om ljuset nådde mina ögon kunde jag skrika rätt ut.
Vilket lidande. Jag förstår inte hur individer med migrän klarar sig igenom dagen, det är verkligen en hemsk smärta. Jag hade migrän några gånger efter det att jag gick in i väggen - då min stress ersattes utav denna smärta. Vet inte vilket jag föredrar?
Så idag känner jag mig groggig, hängig och väldigt trött. Men jag är ändå uppe och fixar. Har tittat över gruppuppgiften och gjort min del - kanske mer. Ska kolla över när resterande julklappar är på ingång så att det inte blir några frågetecken på julafton. Annars har jag hunnit med ganska mycket idag. Jag är rätt så sugen på att lägga mig i sängen och läsa lite ur min bok.
Jag gillar måndagar. Det kommer jag alltid att göra..
SOFIA
dramaqueens
Nu är jag åter hemma igen efter ett snökaos, bussar som knappt kommer in på smågator, jobb och fått i mig mat i magen. Jag börjar infinna mig i att det måste få ske saker under vardagen, även om jag fortfarande är skeptisk. Idag hade jag en lång förmiddag hemma där jag mestadels gjorde mig redo för att möta snön när jag skulle ta mig till kontoret. Väl framme såg jag ut som en snögubbe vars smink rann ner för hela ansiktet. Fördelen vore att ha en vattenfast mascara och ha glasögonen i väskan!
Nu har jag gjort lite nytta och lärt mig nya saker. Jag gillar känslan att ha mycket att göra och få strukturera upp, nu har jag lite annat att fixa. Tittade till inlägget där mina gruppkamrater i skolan kan kommentera min information som jag gick ut med (sammanfattade hur arbetet skulle läggas upp i starten och vilka som kunde vara med på ett handledningstillfälle efter att ha pratat med alla utom en) och såg nu att det var 9 kommentarer. Efter att ha läst kommentarerna undrar jag vilka dessa nötter är. För att få slut på dessa frågor och oklarheter som verkat uppstå när en kursare beslutade att dyka upp och ifrågasätta kände jag att det var dags att sätta ner foten. Jag är allergisk mot individer som tar på sig för mycket och antar att allting kretsar kring den, dvs att alla ska börja arbeta när hon ger klartecken. Tänk om, det finns andra individer som kan det bättre - varav jag. Hur tror hon annars att jag får klart min beteendevetarutbildning på 2 år snarare än tre? Planering, planering och planering.
Nu har jag fått skriva av mig om det. Dramaqueens tar ens energi för stunden. Nu ska jag snart slänga mig framför tvn, netflix eller en bok, har inte riktigt bestämt mig.
hoppas snön inte har skapat för mycket kaos hos er andra.
Sofia
första advent
Igår var det första advent, den andra december 2012 och vi firade detta hos min bror. Åt massa fika och bara snackade massa strunt. Kallt är det också, vaknade upp idag till -13 grader.
Jag har ju tidigare nämt hur jag älskar måndagar! Det gör jag fortfarande. Idag känns det som om jag fått lite nytt liv i kroppen vilket känns otroligt bra! En god nyhet är att jag fått ett extra arbete hos en gammal klasskamrat så jag får lite gjort under veckorna. Jobbade faktiskt på förmiddagen idag, hängde sedan med Emilie på eftermiddagen. Känns kul att träffas då det var ett tag sen :)
Har hunnit vara hemma i 40 minuter innan jag tog tag i skolarbetet. Är det något jag är allergisk mot är när individer inte tar ansvar för sina uppgifter i skolan. Har varje fallt gått in och strukturerat upp detta och jag hoppas att alla hör av sig imorgon så det blir ett bra arbete!
Jag känner mig ganska nöjd med denna måndag. Ska försöka se på Project Runaway och äta mat!
Jag är ett måndagsbarn
