Göteborg präglas av fina väskor, man-bags och pälsar

Rasmus och jag kom bort till Gbg efter klockan ett då tåget blev enormt försenat. Med vårt trötta humör gav vi oss ut på gatorna för att se oss omkring och inhandla det som behövs.
Vi käkade middag på "Pizza Hut" och jag är grymt besviken på stället, eller mest för att stället inte levde upp till mina förväntningar. Visserligen trodde jag att det skulle vara som ett litet mysigt ställe där man kunde beställa pizzor, stora eller i delar. Till min förvåning är det enorma tjocka pizzor vilket jag tyckte var okej, men delarna var inte alls så som de skulle vara. Besvikelse. Det var sådär mycket folk på gatorna och det var ganska skönt dock så var det ganska kvavt och regnet skulle vilken minut som helst tränga sig igenom molnen.
Nu är man varje fall väl hemma och längtar efter att lägga sig. Imorgon bär det av till Torp med syrran och det känns enormt jobbigt. Jag pallar inte affärer mer måste jag erkänna. Efter Torp åker jag raka vägen till Skara för att spendera min sista lediga kväll innan jag börjar jobba igen. Min enda tröst är att det snart är fredag, snart. 

känn igen sorg för mig Göteborg

uppdatering om läget

Vaknade upp halv sex av att Jonas alarm ringde. Han skulle till jobbet och jag skulle få ligga kvar, en timme till varje fall. Kvart i sju tog jag bussen hem från Skara, nu är jag hemma fräsch och ren.
Igår jobbade jag nämligen på Skara Sommarland, de behövde extra personal. Självklart skulle jag jobba i resturang och efter mina sju timmar på jobbet så stank jag tacos. Mina naglar luktar fortfarande tacos och det är så vidrigt.
Nä, nu börjar jag bli trött men jag måste hålla mig vaken för Rasmus och jag ska nämligen ut och resa idag. Det kommer att bli två städer idag, Göteborg och Kungsbacka.
Förövrigt var helgen bra, Jonas och jag var ute i Edsvära ett tag och så. MMmums.

- Sofia

I'm totally devoted to disturbing the peace

Starten på morgonen var att genast kolla upp nyheten om Michael Jackson, var den verkligen sann? Känns helt overkligt och chockade minst sagt en stor del människor. Var ändå ganska snabb upp i morses och tog på mig jogging skorna för att ta en rask promenad och dela ut några tackkort till dem som bor i närheten av Lidköping. Gick förbi Anders Back för att ge ett kort till Byrån och ute stod han och fixade garageuppfarten. Vi snackade om allt men sen var det dags att sticka bort till skolan för att hämta upp mina betyg, som jag inte hade hämtat efter studenten. Fy mig, hehe.

Igår var Rasmus och jag i Karlsborg. När vi väl anländer förstår vi med en gång vad vi har gett oss in på, staden var överbefolkad med militärer. Vi vandra bort till fästningen och tittade lite, men sen var det dags för att sola och bada. Vattnet var kallt så vi var bara i till låren, sen var det bra. Nästa vecka är det Kungsbacka som gäller. Såg idag att mitt soleksem som jag haft tidigare år är tillbaka och det suger. Soleksem kliar skit mycket när det får sol på sig, men jag är nöjd med att jag har fått vara lite i solen varje fall. De brukar försvinna om man har tur.
Andra bekymmer har vart all min oro framför framtiden men de börjar lägga sig nu, idag fick jag erbjudan på en lägenhet. Dock så får ju ca 5 st till erbjudandet så vi får väl se om jag får den, det vet jag ju inte än.
Åh, härligt med helg och sommar!



There comes a time, when we heed a certain call
When the world must come together as one
There are people dying
And it's time to lend a hand to life
The greatest gift of all

We can't go on pretending day by day
That someone, somewhere will soon make a change
We are all a part of God's great big family
And the truth you know and
Love is all we need

chorus:
We are the world, we are the children
We are the ones who make a brighter day
So let's start giving
There's a choice we're making
We're saving our own lives
It's true, we'll make a better day, just you and me

Send them your heart so they know that someone cares
And their lives will be stronger and free
As God has shown us by turning stone to bread
And so we all must lend a helping hand

-chorus repeat

When you're down and out, there seems no hope at all
But if you just believe there's no way we can fall
Let us realize that a change can only come
When we stand together as one

Chorus repeat x2
It's True we make better days just you and me

håll ut några veckor till

så satte man sig på bussen mot Lysekil för att ta emot sol och värme. väl ute på klipporna tittade vi ut på havet och undrade samtidigt varför de små barnen envisades att bada när det var kallt i vattnet. väl hemma sen så var en dusch och dricka skönt. jag satte mig framför "Allsång på skansen" och till min överraskning så spelar Tomas Ledin. fasen, att jag ändå inte var uppe i stockholm och såg det live!
mitt i natten åkte jag ut till skara och mötte upp Jonas som kom hem från jobbet.
gick upp efter halv elva imorses och satte mig i solen, lät Jonas sova ut för han ska ju jobba. det var härligt varmt idag och de är underbart att sommaren är här. snart har ännu en vecka gått och jag har saker att göra hela tiden. det är bra för då slipper man ha sådana där dar då man bara sitter hemma och stirrar. imorgon ska jag och Rasmus till Karlsborg. denna sommaren bjuder på mer turer inom västra götaland/bohuslän. det talas om smögen och kungsbacka. fast endast vid fint väder.
nu ska jag återgå till min lista med saker att kolla upp inför morgon dagen!

darling you know just what I'm here for 
so you're scared and you're thinking
that maybe we ain't that young anymore


sög sig förmögen i smögen

Helgen sprang förbi och midsommar är ett minne blott, idag är det återigen måndag. Jag är hemma från Skara nu, Jonas arbetsvecka startar just idag. De är många som börjar jobba idag och många som har sin semester, men för mig idag är det sommar. Att arbetsveckan startar idag innebär för mig ingenting utan jag vet bara att jag inte ska hitta hem. 

All oro som jag brottades med har lagt sig, en vän hade rätt som sa "att så fort första bekymret är löst reder sig allt annat också". Jag har lagt ting bakom mig för vad gör det nu när jag snart är på rymmen?
Veckan känns skojj och är en bra start på friheten. Imorgon sätter jag mig på bussen till Lysekil med min gode vän för att njuta av sommar och bad. Hejja västkusten!!
Jag ska också övningsköra på torsdag och sedan sätta mig på bussen till Karlsborg. Mmh, jag gillar frihet. Ordet ligger skönt på mina läppar. Mums.

Å det har inte samma charm att raggla hem klockan fem
det är inte lika inspirerat nu som 1995, om du minns?


jag antar det finns nån du skulle ringa om jag inte fanns

Här, jag sitter ännu en gång här framför bloggen och funderar starkt på vad jag ska skriva om. Jag kan tala om att min frustration över framtiden har lagt sig och jag återigen har allt under kontroll. Jag längtar oerhört mycket efter att få åka till IKEA och handla på mig saker som jag vill ha till min "framtida-lägenhet". Längtan att få flytta hemifrån växer sig starkare för var dag som går. 
Min sommar ska präglas av äventyr, det är ett löfte jag har givit mig själv. Jag ska leka av mig och göra saker som jag inte hunnit med. Nästa vecka ska jag ex. sätta mig på bussen till Karlsborg för att se vad som finns där. På min resa ner har jag självklart med mig min följeslagare Rasmus.
Jag satt och tänkte på det förut, för mer än en vecka sen tog vi studenten. Idag är det bara ett minne som lagt sig i bakhuvudet för idag har det inget värde. Det är en dag vi alla skall minnas men det som verkligen har värde idag är vad vi ska göra med vår framtid. 

Grattis älskling imorgon på vår dag!



Jag sitter här en stund och blundar men jag ser ändå
Jag räknar varje sjunde våg och jag svävar i en guld trädgård
Jag har suttit här ett tag, sommarnatt blev sommardag
Jag ville aktivera min tro, jag ville höra gräset gro

För hela året har jag väntat på juni, juli, augusti
För vindarna är varma då
Juni, juli, augusti

Du tror jag inte ser dig så, du kommer utan kläder på
Men jag tror jag vet allt jag vill, Gud var god när du blev till
Jag sitter kvar en stund, björkar blir en skuggig lund
En soldans på din grammofon, håller regnet härifrån

För hela året har jag väntat på, juni, juli, augusti
Allting verkar lättare då
Juni, juli, augusti

Innan du får gå  vill jag få reda på, har du nånsin känt så här?

Hela året har jag väntat på juni, juli, augusti
Allt känns mycket bättre då
Juni, juli, augusti, allting verkar lättare då
Juni, juli, augusti, vindarna är varma då
Juni, juli, augusti

jag har frihet i blicken, precis som du

Hemma efter några dagar i Skara. Efter en varm dusch, god kycklingsallad och massa tankar senare så påminns jag av allt som innebär bekymmer och det får magen att vända sig upp och ner. Känner mig genast förvirrad och vet inte vart jag ska börja i denna oröra som jag skapat. Jag som trodde att studenten skulle bidra med en fusk lapp som kunde knuffa mig åt någon riktning, men icke. Min största rädsla har dock ändå nått mig, jag ser hur fort timmar och dagar går. Jag har dock försökt tänka bort alla tankar på alla sätt.
Men nu är jag färdig, jag har börjat lösa framtidens gåtor. Ingen behöver hålla mig i handen längre för nu går jag och låter mig styras av den makt jag fått. Tro dock inte att jag har glömt att med "makt följer ansvar", jag har ju för tusan haft makt De La Gardiegymnasiet ut!

jag känner hur det gnager mig i natt

för jag vandrar i ett sommarregn

Det är eftermiddag, solen lyser men ingen värme. För ser som har sommarlov, stackare men för oss som precis funnit ev en mening med livet så är det som vilken annan sommardag. Alla bravader är slut på riktigt nu och det känns skönt och för att fira detta ordentligt gjorde jag det enklaste och det mest efterlängtade beslutet, jag klippte av håret. Nu är det som om jag går i nian igen. Men jag trivs kanon bra i det och det är så skönt att det är just kort.
Helgen gick ganska fort, på fredagen var det bal som inte alls var så rolig. På lördagen var Robinson och jag på studentuppvaktning hos Rasmus som slutade med att jag hade druckit lite för mycket. Jag spenderade resten av den lördagkvällen med Amanda, Oskar och Jonas. I söndags åkte jag och Jonas ut till Edsvära och hälsade på. Igår var jag ute en sväng med Rasmus och idag är det redan en ny dag.
Jag ska ut en sväng till Skara idag faktiskt, men snart ska jag äta en god bit mat.  Jonas spelar ju golf nu så jag får vänta tills han kommer hem innan jag kan ta mig ut.


Hej, tjo och klackarna i taket. Nu visar vi helt naket hur modiga vi är

Idag är det officiellt slut med allt som har med studenten och De La Gardiegymnasiet att göra. Balen var igår och det var sådär kul om jag ska vara ärlig, det var lite rörigt och springa runt i långklänning är inte min grej. Men man blev otroligt vacker i håruppsättning och klänning, alla var jätte fina.
Fria är vad vi är. Känns så otroligt skönt och jag kan göra det jag vill men i vilken ände jag ska börja i vet jag inte.
Idag ska jag uppvakta Rasmus, han tog studenten igår så jag och Frida ska på middag. Strax där efter ska jag hoppa på buss 200 som ska ta mig till Skara där den efter längtade Jonas väntar ivrigt på mig. Mums.

Ett kliv fram.


FÖR JAG HAR FÖR HELVETE TAGIT STUDENTEN!

Ja, precis vid denna tiden igår drog SP3C's statsrunda igång och starten var i Gillestugan där Tennis-grabbarna hade fest. Kvällen var dock inte lika igång som den var när vi hade bonnarundan men då hade vi inte heller tagit studenten som slukade vår energi. Gårdagen är en dag som jag sent kommer att glömma! Shit, vad jag bara ville springa ut. Jag orkade inte med att sitta med på lunchen och alla långa tal som skulle hållas. Onödigt. Klockan verkade också envisas med att aldrig slå 16:00.
Men jag kan ändå inte glömma hur taggade vi var hela klassen när vi väntade på att lärar-assistenten skulle öppna dörren så vi fick springa ut. Ulf, förste rektorn påpekade att vi skulle fundera på det vi springer ifrån och det gjorde jag men jag ändrade snabbt min ledsamma tanke som slogs av en annan: tänk på allt du springer till just nu, det är ju nu ditt riktiga liv börjar. Jag hann avsluta min tanke för just då öppnades dörren och ut for vi och sjung om studentens lyckliga dar.

Nu är varje fall studentdagen slut och jag kommer alltid att minnas den dära skumma känslan man hade inför den. Och när jag tänker tillbaka, dvs en dag efter bara så kommer jag alltid att komma ihåg hur jävla sugen jag var på att få springa upp för den gröna rampen!

när du mår som bäst märker man det inte

När jag hör år 2009, då tänker jag att det är vårt år.
Mitt år.
Nu, äntligen är det min tur.
Onsdagen den 10 juni är en dag vi alla ska minnas, det är just den dagen som kommer att ligga oss varmt om hjärtat i många år.
Under tolv år har vi alla gått under samma tak, hand i hand med något som kallade sig för trygghet som med en öppen famn talade om för oss att vi ständigt var välkomna.
Nu ska vi ta ett steg ut, ut genom en dörr som avgör hela vår framtid. Avgör våra närmaste dagar och timmar.
Ingen av oss vet var vår trygghet finns imorgon.
Men vi ska alla möta världen, några ensamma med ett mål i sikte eller också vara den som stannar kvar för man vågar inte ta steget ut. Det handlar om att våga, vara modig och ta sin plats här i livet.
Tillsammans, ska vi ta detta kliv och vara dem som vågar. Genom att fatta varandras händer så kan vi tillsammans springa ut med samma mål och samma dröm.
Målet och drömmen om en kanon student!
Är hemma efter att ha övningskört med Tove, väntar på att springa bort till Amanda så vi kan bege oss till Skeby där klassen väntar. Ska nämligen klä flaket och göra det snyggt. Det börjar kännas overkligt att det redan är imorgon som det gäller, den stora D-dagen. Samtidigt känner jag en lättnad att det snart är över. Min orohetskänsla har inget med studenten att göra utan det handlar om saker runt omkring. Hur kommer att saker och ting att se ut? Kommer jag att leva för stunden? Kan jag få drömmar att bli sanna? Ja, oro över min framtid. Ge mig en sup så sväljer jag bekymret och blickar framåt. Om det är något du har lärt mig så är det att tingen alltid värmer för stunden.

"Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer. Jag lever för kicken, precis som du.
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen, jag har frihet i blicken, precis som du.
Här står livet i farstun, så nära inpå men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel, det där som stör. Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör och jag ser hur du tänker på nåt, hur du längtar dig bort, som en fågel i bur
En obehaglig distans en konstig känsla nånstans. Det känns tomt - eller hur?"


har försökt att fånga bilden jag vill ha av dig

TVÅ DAGAR KVAR!

Uppstigning klockan sex för att göra sig klar så man kan övningsköra. Som vanligt sover man för lite när Jonas är här, han är en nattmänniska och vill så gärna ge sig ut på äventyr om natten. Ut med bilen for vi runt i Lidköping och besökte gamla Rådavallen. Det har förändrats och det kändes konstigt att stå där, jag måste erkänna att jag är glad att jag alltid kommer att minnas det gamla, fula och slitna Rådavallen.
Har väckt Jonas och sagt hejdå till honom för nu ska våran måndag starta. När jag vaknade upp imorse och plattade håret så slog det mig att nästa gång jag plattar håret är på studentdagen och det är i övermorgon. Främmande. Igår hade jag verkligen en tung dag, satte mig på gungorna utanför och mindes hur Robinson och jag brukade sitta där i timmar. Igår var jag där ensam och insåg att vi ska alla ska åt olika håll. Jag ser massa 89:or, 88:or och äldre komma tillbaka till Lidköping. Om ett tag är det min tur att besöka Lidköping och inte vara en inneboende. Jag ska försöka spendera dessa dagar med att njuta och ta vara på Sp3c för det är snart sista gången vi är en klass.
Idag är det en ny dag, ny vecka och nya tag. Har ett ganska lugnt schema ändå, jag ska äta lunch med lärare och klassen kl 12:00 och sen är det in till Ann för att visa min håruppsättning och diskutera den. På kvällen tar jag en sväng ut till Jonas för att avnjuta lite pizza och en mysig film. Mysigt.
På tal om annat så kanske ni förstår att Jonas är hemma från Stockholm och det är underbart! Lycka.


Synd att jag har blivit förkyld. Inte trodde jag att det skulle sluta i tårar men det gjorde det. Jag tackar AndersBack för hans härliga kommentar om mig:
Sofia Nilsson:
- just idag är jag stark, just idag mår jag bra, jag förs framåt av kraftiga vindar.
Språkrör för Elevrådet, duktig debattör, hon gör saker till vad de blir.
Sp3c, saknar varann i slutändan ändå.


Råda BK 2006-08-28
Robinson, Sanna, Jag och Jansson

för jag vet att 100 år från nu kommer det alltid vara du



vänd dig om sakta och le som bara du gör
Inatt är du min, inatt är jag din

'cause you were the same as me but on your knees



Idag är det Sveriges nationdaldag och jag sitter framför datorn och funderar på hur jag ska ta mig ur allt.
Jag sitter här, har sett avsnitt av "sex and the city", tittat på TV men inget fångar mitt intresse. Jag tittar runt på Twitter men ingen verkar vara där. Har ont i magen och vill egentligen gömma mig under täcket men jag orkar inte det för nu är jag pigg och uppe. Jag har börjat fundera mer och mer på dagarna innan studenten och dagarna efter. Jag blir mer och mer realistisk över hur min höst kommer att se ut, jag har lagt ner mina planer för att se vad som erbjuds.
Ska jag vara ärlig, så är jag bara vilsen.

Nä, nu vill jag att Jonas kommer hem från Stockholm!

And I'm fooled by my own desire I twist my fate just to feel you And you, you turn me toward the light And you're one with me Will you run with me?


there is a reason why we're here

Shit, vad fort det går!
Vaknade upp för 20 minuter sen men om jag är vid liv är osäkert.
Igår var det Liseberg för alla treor och det var enormt roligt. Mitt sällskap för dagen var Fanny, Amanda och Elina. Vi åkte det man bara måste åka när man är på Liseberg, vi hann också spela lite och njuta.
På vägen hem så skulle man ut och folket började festa i bussarna och det var lagom ordning. Efter många om och men valde jag att åka hem för att sova. Min totala energi förbrukades på Liseberg.
Nu sitter man här efter timmars av sömn och funderar på hur man ska lägga upp dagen, helgen och nästa vecka. Såg i tidningen, på tal om annat, att man har skrivit ut alla studenter som ska studenten i staden och jag känner mig ganska nöjd. Det känns bättre nu, det känns nära och jag längtar.

they all make mistakes and so did we,
but we did something we can never turn back right


I wanna spend my nights and days between your arms everyday breathing your love

Det är denna veckan som är spännande, den man har längtat mest till och så går det åt skogen. Aspekter förstör och jag har inte kunnat närvara, dock ser jag det inte som en förlust. 

Väntar ivrigt på att timmar och dagar ska gå. Jag längtar efter så mycket just nu. Ännu en gång har jag hamnat i en svacka där jag vet varken ut eller in. Vad ska jag göra med mig? Jag har kommit i underfund med att saker och ting kan se annorlunda ut i höst och jag ser ner på mig själv för att jag har slarvat så. Samtidigt så har jag fått andra erfarenheter som jag värdesätter mer än mina betyg, jag har haft kul på vägen. Det är det viktigaste!
Men ge mig ändå ett mirakel, eller ge mig några mirakel till så framtiden kan bli lite åt det hållet jag hade tänkt. Jag tror ändå att jag tänker för mycket och borde låta saker och ting få överraska mig. Men jag hatar överraskningar som man inte vet hur man ska ta sig ut, detta är typiska dåliga överraskningar. Jag tror ändå på ordspråket:
"MED NÅGOT DÅLIGT KOMMER NÅGOT GOTT"
Imorgon är det varje fall Liseberg och det avslutas på Stadt. Det ska bli sjukt kul att komma till Liseberg!  På fredag åker Jonas upp till Stockholm för att se på Bruce Springsteen och ha massa mer skojj under helgen. Ha det så roligt, älskling.
Det känns verkligen att nu är det, det sista och underbart är vad det är. Nästa vecka så kommer man bara att vänta in onsdagen. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: studenten är min biljett härifrån. Nä, nu ska jag hänga en stund på "Twitter" innan jag tar plats i soffan med Ahlgrens bilar som jag fick av Jonas mamma. God kväll så hörs vi!

You, make me, better  I'd given all I got to get to you

vi hade makten, idag står vi i en kö utan namn

Så var inledningen av studenten klar och nu försvinner dagarna mer och mer. Bonnarundan i lördags var lång men ganska trevlig. Dock så var vi ganska trötta efter att stannat 13 gånger, mycket så att säga. På söndags morgonen klockan sex så var Jonas redo att hämta upp mig och Amanda efter Bonnarundan, sen bar det av till Skara för mig och Jonas där jag somnade med en gång.
I natt var Karnevals discot och jag måste säga de, efter tre år så var gårdagen de tråkigaste. Det var inte alls som det brukade vara. Jag tror att det har förändrats mycket de senaste, men jag vet inte vilken anledning som är värst?
Idag är jag ganska slö av mig och jag saknar Jonas extremt mycket. Det blir ju ett tag innan vi ses nästa gång. Om jag har tur så hinner vi ses något men de ser ganska dåligt ut. Steg precis ur duschen och sitter nu i mjukis kläder redo att starta tisdagen den 2 juni.

living on a prayer

RSS 2.0